Mitt pass går snart ut så igår gick jag till polisen och bad om ett nytt. Herre gud, jag tycker inte det var länge sedan jag tänkte: 2010! Det är ju hur lång tid som helst till jag skall byta pass! Men nu är vi här. Mannen som tog emot mig i luckan lät kusligt lik en robot. Det konstiga var att det lät som om han sa orden till någon första gången någonsin. Han talade l å n g s a m t och TYDLIGT. Jag är inte 100 år tänkte jag. Bilden blev hur som helst tagen och jag ser ut som en polsk... glädjeflicka som samlat alla sina extrakilon i kinderna. Men det gör inte så mycket.
Polishuset ligger vid Rådhuset. Jag har flera gånger fått förslaget via sl.se att åka blå linjen hem och via Sundbyberg. Så varför inte testa detta tänkte jag. Sagt och gjort. Jag hoppade på den blå linjen och insåg ganska snabbt att här lät det inte som på den Gröna linjen som jag åker med i stort sett varje dag nu under vinterhalvåret. Här pratades det alla möjliga språk och jag kände mig rätt tråkig och grå med bara Svenska, ok Engelska och lite turistspanska i bagaget. Men jag ser ju i alla fall ut som en polack.
Min hjärna spelar mig små spratt emellanåt. Den säger: Lotta, Solna och Sundbyberg börjar ju båda på S och ligger nära ditt hem. Det kan ju inte spela så stor roll till vilken av dem du vill åka. Så jag åkte till Solna. Fast jag skulle åka till Sundbyberg. Jag blev jätteförvånad när Solna centrum inte alls såg ut som Sundbyberg centrum. Efter lite dividerande med mannen i biljettluckan tog jag tunnelbanan tillbaka till Västra skogen, bytte till en annan riktning på linjen och hamnade efter en stund i Sundbyberg. Jag gick upp och förstod återigen ingenting. Jag hade gått upp på fel sida spåret. Tillbaka ner i underjorden och upp igen på rätt sida. Jajjaman, bussen hade jag missat precis och nästa gick inte förrän en halvtimma senare.
Jag gick. Det var snömodd, väskan som inte var tung från början blev efter hand ganska tung för axeln och det var lite läskigt att gå längs med den vältrafikerade vägen. Jag gick. Och gick. Jag kände mig fanimej som klockan som aldrig kommer till dörren. Men det gjorde jag.
På fredag får jag mitt nya pass. Som jag skall hämta på samma ställe. Vi får väl se om det blir en lång fredagkväll också.
5 kommentarer:
Jag har väl alltid hämtat dig när du frågat?
Ja Johan det har du.
Ta med sköna skor på fredag ifall. Eller skriv Sundbyberg på ena handen.
Kanske du kan ha en sådan "bagage tag" på dig så om någon hittar dig irrandes någonstans så vet dom vart du ska...
Ni är så kloka mina vänner. Jag kan ju också ljuga och säga att jag är förvirrad pensionär så behöver jag inte skämmas.
Skicka en kommentar