tisdag, september 30, 2008

Melondags

Det var i det närmsta en helig stund då vi skar upp vår egenodlade melon ikväll. Lätt entusiastiska tog vi första tuggan och konstaterade att den... inte smakade så värst mycket.

Vadan detta?! När jag steg upp nu på morgonen så var det 0° ute?! 0°!! Det är svinkallt. Och jag vill åka moppe till jobbet. Hade det inte varit för att de säger att det kanske skall regna ikväll så hade jag byltat på mig ordentligt och kört ändå. Men riktigt kall temperatur tillsammans med regn brukar sällan vara en hit.

Dessutom skall jag till badhuset ikväll och då lär jag väl åka därifrån i form som en iskub om jag kör moppe. Så det blev kommunalt i morse. Jag gillar inte kommunalt. Så grattis Lotta, vinterhalvåret är här. Dessutom har jag min tisdags huvudvärk idag. Tisdagar är den absolut sämsta dagen i veckan.

fredag, september 26, 2008

En helt ny värld

Det har dragits kablar, det har monterats ned en parabol, det har monterats upp en ny parabol, det har gjorts sökningar, det har sågats ned träd (!) och mycket mer. Och igår hände det, han fick det att funka! Vi har nu ett liv med många TV-kanaler. En helt ny värld. Soffpotatisarnas värld!

tisdag, september 23, 2008

Säkerhetskontroll

Jag har ju glömt berätta vad som hände när jag sist flög ner till Göteborg. Jag ville visa mamma och pappa vilka fina grönsaker vi har odlat fram i växthuset, så jag tog med mig lite i väskan. När jag kom till flygplatsen kom Johan på att man kanske inte fick ha grönsakerna i väskan, men om man skulle ha dem i bagaget så kanske de skulle frysa?

Jag gick till informationsdisken (jag gillar att gå dit för jag har varit med och gjort flera av deras skyltar) och frågade om det var ok med frukt och grönsaker i handbagaget och det var det. Glad över det svaret gick jag mot säkerhetskontrollen och lade väskan på bandet. Jag såg att de när de kom till min väska stoppade bandet och tjejen som satt och kollade på skärmen bad sin manliga, mycket snygga, kollega att köra om väskan. När den kom in i maskinen igen stod de båda och tittade på skärmen och började fnissa lite generat. De verkade diskutera vad det kunde vara och till slut kom killen fram till mig och frågade om det var min väska. Ja, sa jag. Han frågade om han fick öppna den och tittade mycket frågande på mig. Ja, sa jag och han tog tag i dragkedjan. Då stannade han upp och frågade lite försiktigt: Har du en....eh... BANAN i väskan? Jag log och sa att neeeej, det har jag inte... Han såg lite besvärad ut och då lade jag till: Men jag har en jättestor gurka!

Både killen och tjejen vid skärmen började skratta och titta på varandra. Jag kunde ju inte heller låta bli att dra på mungiporna. Och som mamma sa när jag berättade detta för henne: "han trodde nog att du hade en sån där doldo i väskan!"

Simhallen - del 2

Visst var det som jag trodde. När jag passerar spärren på simhallens entre så visas min fula nuna upp stort på TV-skärmen. Man tackar.

Idag har jag jobbat över och det krävdes självdiciplin att åka till simhallen trots att klockan var mycket och magen värkte av hunger. Efter att ha slängt i mig en banan och lite Keso var jag redo för att simma längder. Men idag var det två banor för motionärer. Oroligt fösökte jag reda ut om det fanns en oskriven regel om att de snabbare simmarna höll till i en av banorna eller om man bara hoppade i där det kändes bra. Jag fann inget mönster så jag hoppade i mittdelen.

Åter igen märkte jag hur tungt mitt huvud är. Jag simmade på men insåg snart att det var väldigt många som var sugna på att simma idag. Faktiskt så många att det blev trångt. Jag fösökte hålla jämn takt med de andra men ibland fick jag "köra om" och ibland blev jag omkörd.

Det hoppade i en gubbe av modell äldre som började simma ryggsim. Hurtigt tänkte jag. Men när han kom närmre mig så simmade han väldigt nära och det var då jag kom på det. Gamla människor är inte alltid så bra på att klippa sina tånaglar! Jag såg framför mig hur han skulle ha rakbladsvassa naglar som skulle snitta upp mina vader och fick lite lätt panik. Hela simningen blev en kamp för att inte komma för nära gamlingen. I min iver att undkomma gubben råkade jag simma för nära en annan man - som sparkade till mig i rumpan! Det var så klart inte meningen, men det kändes onödigt och det tog död på min simlust så det fick räcka där. Och jag kan säga att en halvtimmas simning räcker för att göra mig mör, jag är helt seg efter lite bastande på det. Men jag slapp i alla fall stirrandes grannar idag!

torsdag, september 18, 2008

5 år

Idag har Johan och jag varit tillsammans i exakt fem år. Fem år! Det har gått så otroligt snabbt känns det som nu. Men vi har ju faktiskt kämpat på bra, att pendla i tre och ett halvt år var ingen lek. Det var definitivt det svåraste beslutet jag tagit att flytta till Stockholm för att få vara med Johan. Men vad gör man inte för kärleken. Och jag är glad att jag gjorde det även om det jag längtar hem så det svider ibland.

Faktum är att jag är lite förvånad över att jag är så kär fortfarande. Förstå mig rätt, jag trodde inte att kärleken dog på fem år, men jag trodde heller inte att den skulle vara så stark hela tiden. Jag kan fortfarande komma på mig själv med att sitta och längta efter honom när jag sitter på jobbet. Och då bor vi ju ändå ihop nu. Johan gör mig lycklig, han är rädd om mig och gör den gråaste vardagen rolig. (åh, nu hörde jag just en stor rap från fåtöljen i rummet intill) Ja, alltså allt är ju inte rosor jämt, men faktiskt väldigt ofta.

måndag, september 15, 2008

Eftermiddag på en reklambyrå

M: -Lotta, du kan ju komma med på det kreativa mötet i eftermiddag på den-bästa-byrån-i-sverige.
L8: - Eh... Javisst.

på mötet:
Kunden: Nu vill jag att ni kommer med konkreta kanonbra idéer som vi kan köra igång med.
L8: - Eh... Javisst.

3 timmar senare:
Den-bästa-byrån-i-sverige: Men då kör vi på det!
L8: -Eh... Javisst!

tisdag, september 09, 2008

Skördefest!

Det känns faktiskt fantastiskt att mumsa på egna plommon, äpplen och vindruvor. Osten kommer dock från ICA Bromma.

fredag, september 05, 2008

I badhuset

Jag var och badade igår. Eller.. simmade heter det tydligen när man är vuxen. Jag insåg när jag klav in på Åkeshovsbadet att det var väldigt länge sedan jag befann mig i den miljön. Klorlukten och barnskriken slog emot mig. En vänlig tjej i kassan berättade för mig hur det hela funkade. Glatt traskade jag in i omklädningsrummet och fann snart att jag hade glömt att det är lite äckligt med badhusens omklädningsrum. Första hindret är ju att inte trampa i ett vattenspår när man fortfarande har sockar på sig. När man väl kommit fram till sitt skåp vill man se upp för hårtussar och kvarglömda underkläder.

Allt detta gick förvånansvärt bra faktiskt. Nöjd över att jag hittat ett skåp intill en bänk börjar jag klä av mig. Det är då jag inser att jag faktiskt inte är så bekväm med att vara naken inför främmande människor. Eftersom det inte är något jag utsätter mig så ofta för så hade jag glömt bort det. Men, det är bara att smälta in i omgivningen med sin vita rumpa och fortsätta klä av sig. Jag hann nog stå vid mitt skåp i 30 sekunder innan kvinnan bakom mig börja prata. Det börjar ganska trevligt.

"åh, vad skönt det var att simma idag"

"ja. säger jag."

"vet du?"

"nej?"

"Det satt en mamma ute på bassängkanten och gjorde så här i sin sons huvud. (kvinnan gestikulerar att hon letade löss.)"

"Eh, jaha..."

"Är inte det liiiite...."

"Jo, det är ju inte så kul..."

"Hon sa att han inte hade några löss, för då hade ju hon också haft det"

"Vad bra"

"Men ändå, är det inte liiiiite....?"

"Jaha, nä jag skall väl ta och hoppa i då, jag har precis köpt ett årskort här så... Hej hej".

Med det i tankarna går jag in i duschen och möts av något jag inte hade väntat mig. Där står mina grannar. Nakna.

Efter att ha blivit uttittad från bastun av minstingen i familjen gick jag ut i simhallen. Själva bassängen var uppdelad i tre banor. En för barnens simskola. En för motionärer, känner inte riktigt igen mig i den beskrivningen men med tanke på att den tredje banan var tillägnad vattengympa så var det ändå tydligt vart jag skulle.

Jag började simma och det var faktiskt ganska skönt. Jag har ett ganska tungt huvud faktiskt, det var lite jobbigt att hålla upp det hela tiden men alternativet var ju desto otrevligare så jag kämpade på. Det fanns en vuxen cp-skadad man i motionsbanan. Han kämpade också på bra, men jag blev lite orolig när jag simmade förbi honom och hans personliga assistent kommenterade att det just blev väldigt varmt i vattnet.

Jag simmade 34 längder på 30 minuter. Jag vet inte om det är längsamt eller pinsamt sakta men det kändes bra att inte stressa fram i banan. Stress finns det så mycket av överallt ändå.


En sådan bild höjer verkligen självförtroendet rejält. 
Den visas tydligen på en tv-skärm så fort man passerar 
spärren så att alla kan se den i lokalen. Tack för det.

Äpplemos och Plommonchutney

Jag har en huslig karl!



torsdag, september 04, 2008

Premiärturen till jobbet

Idag har jag åkt mc till jobbet. Det gick riktigt fint faktiskt. Det går ju inte snabbare än med moppen med de köer det var idag, men man tar lite större plats på vägen och det känns säkrare (och framför allt så är det roligare). Jag fick ett kärringstopp och när jag gled ner för backen i garaget glömde jag gasa på så då dog motorn. Men man är väl iskall så jag låtsades helt enkelt som att det var precis så jag hade tänkt göra. Man kör väl miljövänligt och stänger av motorn så att man kan rulla den sista biten...

måndag, september 01, 2008

Den stora dagen

I lördags gifte sig min bror med sin tjej, numera fru. Det blev ett riktigt fint bröllop och festen hölls hos mamma och pappa i Hovås.

Dukning

tick, tack





Mycket ris blir det

Puss i pannan

Nathalie orkade vara uppe lika länge som mamma.