Ett nytt steg i vårt förhållande

Jag var och klippte mig idag. Jag känner att jag äntligen hittat en frisör som känns bra och detta var tredje gången jag gick dit. (Jag är ju iof aldrig helt nöjd när jag går från en frisör, men här är jag inte särskilt missnöjd alls). Och hon är väldigt trevlig också, min frisör. Vi pratar mycket och har väldigt roligt (hon gillar också att prata med olika dialekter). Om sanningen skall fram så skulle jag gå dit även om hon inte var så roligt, för den huvudmassagen man får när man får sitt hår tvättat... Helt underbar! Man får gå ner i ett rum där det är tända ljus, skön musik och man får sätta sig i en skön, bakåtlutande fåtölj där benen fälls upp. Jag tror faktiskt att massagen pågår i nästan 7-10 minuter och det masseras även lite ner i nacken. Jag njuter i stora drag.

Dock blev jag lite förvånad idag när jag skulle gå därifrån. När jag betalat och var på väg så kramade hon mig plötsligt! Som när man säger hej då till en vän. Jag blev väldigt paff men kramades givetvis tillbaka och råkade nog trycka in mitt örhänge i hennes kind. Det hela kom väldigt oväntat men var ... trevligt på något vis. Det känns som att vi tog ett nytt steg i vårt förhållande. Det var ju trots allt tredje träffen.

Fint här inifrån

Eftersom jag tycks spendera mer vaken tid på jobbet än hemma just nu så kan jag i alla fall glädjas åt vår fina utsikt.

Som jag längtat

Idag kom min vite hårige vän upp till Stockholm, som jag har längtat! På plats fanns en skål med kyckling och pressad potatis till middag. Potatisen kunde som vanligt ha kvittat såg jag.

I helgen blir det pyssel hemma och middag med Johans familj. Och så skall vi gå och se Låt den rätte komma in. Om vi får biljetter så skall vi se den på plats, i Vällingby som ligger nära Grimstaskogen där några av de läskiga scenerna utspelar sig. Vi har båda läst boken och John Ajvide Lindqvist är en av mina absoluta favoritförfattare. Filmen har ju dessutom fått riktigt bra kritik så det här ser jag fram emot.

Och vem kan inte se att den här mannen kan hitta på läskiga historier?!

Kvänum på kartan

Denna gången är det inte Peter i färghandeln som försöker spränga samhället i bitar. Det är gässen som hotar hälsan. Och än en gång har Kvänum pekats ut på Sverigekartan...

http://www.gt.se/nyheter/1.1341222/misstankt-fagelinfluensa-pa-gard-i-vara

Jag är inte tillräckligt gammal

Följande scenario utspelade sig härom dagen:

Jag går mot en parkering för att hoppa in i bilen. Jag hör lite stoj och stim och plötsligt kommer en liten flicka fram till mig (jag gissar på 4 år) och frågar:

– Vem skall du hämta?

– Va?

– vem skall du hämta?

Jag inser att jag står vi ingången till ett dagis.

– Nej, jag skall bara hämta min bil.

– Men vart är dina barn? Frågar flickan förvirrat.

– Jag har inga barn.

– Varför inte det?

(det är här som det naturliga svaret " för jag är inte redo för sådana som dig ännu" inte riktigt passar så jag säger istället:
– För jag är inte tillräckligt gammal.

Det är då jag får blicken. Hon synar mig uppifrån och ned och jag riktigt ser hur hon tänker att hon där, hon är minsann RIKTIGT jäkla gammal! Men flickans föräldrar har verkligen gjort sitt jobb och hon säger inte det där högt. Men jag ser, den blicken kan man inte gömma sig för.

Ögonblicket räddas av att hennes bror kommer farande och kommenterar vilken gammal baklucka jag har.

Pust!

Det är mycket nu. Väldigt mycket. Men snart får jag gå hem.

is

Det var is på min mopedsadel i morse. IS!

Jag tror jag får ge upp snart...

Upptäckt Uppsala

I fredags tog jag tillsammans med en kompis tåget till Uppsala. Vi hälsade på en kompis som bor där och det blev en riktigt trevlig tjejkväll och det var länge sedan jag faktiskt sov över hos någon. (kan det varit midsommar hos Christin som jag senast sov i tältsäng?)

På lördagen fick jag en guidad tur av min kompis i Uppsala och det var en riktigt fin stad! Mysig, lagom stor och charmigt med de äldre delarna. Framför allt blev jag oväntat imponerad av Domkyrkan. Jag har ju vuxit upp med Skaras domkyrka på bekvämt avstånd, men den här kyrkan var så vackert målad! Att spendera någon timma där gav verkligen inspiration till färg och form. Man skall banne mig inte underskatta gammal arkitektur som inspirationskälla.

Den totala förnedringen uppstod dock när jag skulle köpa ett par badtofflor på Stadium för att slippa gå barfota på det äckliga golvet i badhuset. Jag hittade ett par billiga flip-flop och började leta efter min storlek. Men när jag provade ett par 39:or så hamnade hälen precis på kanten av sandalen. När jag letade efter storlek 40 visade sig det att det bara fanns 42 som var större. Jag provade den och... DEN PASSADE!! Jag stod som i chock. Men det måste helt enkelt vara så att jag inte har så långa tår, för det var en bra bit fram till framändan av sandalen från min stortå. Men ändå - 42!

Som om det inte vore nog att se min kompis skratta åt mig så stod det sedan klart och tydligt på kvittot "flip-flop, Strl 42". Det går utför.