Där är ju han ju!

Igår var vi ute med jobbet. Som jag nämde tidigare utövade vi curling. Curling ser lätt ut på TV. När Anette Norberg och tjejerna glider fram över isen tror man kanske inte att det kan vara problem bara att faktiskt glida fram på isen. Men det kan det. Det kan vara stora problem till och med. En annan sak är det där med sopningen. Jag har trott att det mest var för proffs, när man snackar millimetrar att styra eller öka glidningen på stenen. Men det där fåniga sopandet gör faktiskt en hel del. Men när en sten kommer farandes och en instruktör gastar i nacken på mig att jag skall springa (!) fram på isen och sopa, då sätts ju liksom fötterna i någon slags självspinn och min kropp rör sig inte alls framåt. Den rör sig bara nedåt, mot isen. Flera gånger. Jag har aldrig varit så tacksam för en hjälm.

Men det var väldigt roligt! Satans svårt, men roligt. Först fick man ju försöka få någon slags balans över huvud taget och sedan var nästa steg att lyckas putta ifrån från de där små startblocken, jag tror de kallas hack, och fortsätta hålla balansen. Efter det skall man vrida handtaget på stenen rätt för att sedan putta iväg den i precis lagom fart och med lagom rotation. Busenkelt, eller hur?

Vi fick i alla fall till en match och tro det eller ej, Mårtens och mitt lag vann!

Halkövning

Efter detta sportsliga äventyr (som gav träningsvärk i bene kan jag lova!) begav vi oss inåt staden igen, till baren uppe i nyrenoverade Skrapan. Det är ju ingen ide att försöka sig på att beskriva en sådan utsikt. Man ser hela stan genom stora panoramafönster och man är HÖGT uppe. Riktigt läckert är att man ser åt alla väderstreck och det var hur fint som helst. Efter drinken gick vi till en restaurang som heter petsounds och det såg mest ut som en ganska vanlig bar, men gud vilken god mat! Bland det bästa jag har ätit på länge. Menyn bestod av:

Getosterrine med Karl-Johansvamp och gulbeta och pinjenöt
Jordärtskocksoppa med äpple och oxbringa
Ankbröst med ankleverlapskojs, valnötter, päron och palsternacka
Nougat, hasselnöt och körsbär med chokladsorbet

Det vattnas i munnen bara jag tänker på det.

På vägen hem följdes Mårten, Linda och jag till T-banan. När vi står nere på perrongen utbrister Linda plötsligt: DÄR ÄR JU HAN!!! Och pekar mot en av stortavlornas reklamaffischer. Hon fortsätter: HAN KNULLAR 3DJE KLASSEN! (detta är ju så klart inte mina ord som ni hör, det är ett s.k. citat...) Det är inte bara Mårten och jag som tittar på Linda med misstänksamt höjda ögonbryn. Linda ser vår reaktion och fortsätter: Den där killen jobbar med min pojkvän, han har gett upp hoppet om att träffa snygga trevliga tjejer, så han ger sig på de fulaste och han får tydligen napp varje gång nu för tiden.

Jaha, grattis till honom. Eller hur man skall säga.

Han