Förlossningen kryper onekligen allt närmre och vi försöker förbereda oss så gott det går. I veckan var vi på Profylax-kurs, del 1 av 2. Om man bortser från lite flummiga uttryck så var det verkligen bra att träna på det här med att fokusera på något annat än smärtan. Jag är livrädd för smärta så jag tar tacksamt emot alla tips jag kan tänkas få. Men det kommer ju också till ett läge där det är lite svårt att hålla sig för skratt. Ex ett är när Jag skall testa att nypa Johan i armen och han skall testa att andas sig igenom smärtan (detta gjorde vi för att även killarna skulle förstå hur vi skall göra och så att de sedan kan hjälpa oss att guida oss med andningen) och vi mitt i det seriösta försöket hör hur jag råkar... rapa. Svårt att behålla sin seriösa ton efter det.
Ex två var när lärarinnan sa att vi kan prova att stå på lite olika sätt, t ex att stå på alla fyra och vagga lite. Där gick min gräns för offentlig förnedring. Visst, jag kan mycket väl göra det när det är dags på riktigt, men inför 10 andra okända par i ring? Nix.
För övrigt fick jag ett lite kontaktsökande mail från en annan tjej i föräldragruppen vilket var väldigt roligt, hon var den som verkade allra trevligast och som jag hoppas få lite mer kontakt med under ledigheten. Vore ju kul att ha någon att gå ut och rulla vagn med i vinter.
2 kommentarer:
Jag håller med,det får ju finnas gränser!Ryggmärgsbedövning är inte helt fel eller lustgas (det är då man minns känslan vid första fyllan)inte fel heller om man tar den hela tiden.Eller kan du ju alltid nypa Johan så han blir blå, det kanske hjälper haha.
Ja jag skall ha all bedövning jag kan få. Jag faktiskt det kommer hjälpa mig lite att få nypa Johan hårt någonstans under förlossningen också. Så att det inte bara är jag som har ont :)
Skicka en kommentar