En fullträff

I lördags fyllde min mamma år. Och för ovanlighetens skull så behövde jag inte jäkta runt i affärer samma dag och ren desperation köpa något som jag i förväg vet att hon kommer stoppa i en låda och glömma bort. Redan i mars ringde min bror och kom med den lysande idén att vi skulle överföra familjens gamla super-8 filmer till DVD. Lysande Sickan. Dessutom åtog sig min bror att fixa det hela så det var bara att luta sig tillbaka och betala in.

Och det blev något av en succé. Ja, jag såg själv fram emot att se filmerna, det är inte så ofta man får se en 60 cm hög version av sig själv dansa till testbilden på TV. I brun mysdräkt såklart. Men den stora chocken låg nog i att se mamma i ungefär samma ålder som jag är nu. Plötsligt FÖRSTÅR jag dem som säger att jag liknar mamma, för jesus vad lika vi var. Märkligt det där med gener. När vi var i Paris vaknade jag till en morgon och kikade åt mammas håll. Då ser jag att vi sover på exakt samma sätt, men armarna liggandes ovanför huvudet. Lite läskigt är det.