Igår var vi på fika hos oss. Fast vi bor ju inte i huset ännu. Men vi blev bjudna på fika där. Av de som bor där nu. Det kändes trevligt. Trevligt men lite konstigt. Att sitta där i vårt vardagsrum som vi redan i tankarna har inrett och bestämt hur det skall se ut och så... bor de liksom kvar där. Det är ju vårt hus nu. Eller. Det känns som det. Det är bara så att de råkar bo där just när vi är och hälsar på. Eller. Jag vet inte.
Det blir ju också en ganska konstig situation när vi skall gå runt och mäta väggar hos dem och prata om att "ja här får vi ju definitivt måla om" och "där blir ju den gröna stolen perfekt". Men det kändes i alla fall väldigt skönt att komma dit igen och känna att det var lika bra som jag mindes det. Dessutom flyttades datumet för när vi får ta över huset fram några dagar så nu är det den 25:e mars som gäller. Det är inte så lång tid. Vi har inte börjat packa. Vi tar det sen. Hua.
Till helgen är det urflyttning i Göteborg som gäller. Alla som vill hjälpa till är välkomna på lördag eftermiddag. Tja, jag tror väl knappast att det blir någon rusning, men som ni vet, all hjälp är guld värd när det gäller flytt. Och jag behöver ju inte nämna att det är en del som skall ned från vinden som ligger fyra trappor upp utan hiss.
6 kommentarer:
Oj, oj, vad det var mycket annat precis på lördag... :-)
"Jag är omringad av duktiga människor och det är riktigt bra stämning."
Ska jag det här personligt eller? ;-)
Kram!
//Linda
Christin: Du kommer att få jobba en annan dag...
Linda: He he, du vet mycket väl vad det där betyder. Skulle aldrig våga klaga på dig, då har man ju ett dödshot på direkten ;)
Slog i knät på jobbet idag annars... gärna
Då är ni snart husägare och vad allt det innebär ,kul.
Du vet att jag gärna hade hjälpt till, men då innebär det att tre små folk följer med.Och då görs det nog mer onytta(för ni är väl rädd om sakerna).
Klabbe: Vilken otur! Men du kan hjälpa till med att stå still och packa lådor...
Jessika: Synd att det inte är ok att utöva barnarbete här, hade gärna sett dem på rad, bärandes mina tunga lådor. NOT! Men jag är övertygad om att du hade hjälpt mig om du hade kunnat, tack och bock!
Skicka en kommentar