fredag, mars 07, 2008

Frisyren

Det blev inte jag som bestämde frisyren denna gången heller. Sedan jag flyttade till Stockholm denna andra gång har jag inte riktigt hittat rätt vad gäller frisör. Jag vet, det kanske var lite fegt att gå till samma frisör i ca 10 års tid, men jag blev ju så nöjd och kände mig så trygg.

Nu famlar jag i mörkret. Förra gången jag klippte mig var frisören märkbart yngre än mig själv och även om detta verkar vara en återkommande känsla även i många andra sammanhang så insåg jag efter ett tag att hon fortfarande hade småsyskon i skolåldern. Hon kanske gjorde ett bra jobb med sin klippning men jag kände mig aldrig riktigt hemma i den sneda pagen.

Idag var det dags igen och jag hade fått ett tips från jobbet vart jag skulle gå. Det hela startade lite hackigt då frisören ringde och frågade om jag kunde komma en timma tidigare eftersom hon skulle med ett flyg till Skåne. Eftersom jag jobbar fram till fem (vilket var tiden jag hade bokat) sa jag att det skulle bli svårt att komma tidigare än just fem, men att om det gick skulle jag givetvis försöka. Det gick inte. Vilket gjorde att hon hade en något butter uppsyn när jag anlände.

Hon frågade vad vi skulle göra med mitt hår. Jag förklarade att jag ville ha lite hår kvar i nacken, men gärna korta på luggen och klippa ur lite. Hon såg ganska vän ut, frisören i sitt långa blonda hår och den vänliga skånska dialekten, men den här tjejen visste vad hon ville. Hon frågade om hon fick föreslå något - varpå jag sa ja - och hon sa: Jag skulle göra det riktigt kort i nacken, ha längden kvar framme vid luggen och klippa ur håret lite. Ett rätt av tre. Vad tror ni jag sa då? Japp, visst sa jag "ja".

Dessutom sade hon lite fashinerat medan hon kammade igenom mitt hår "du har verkligen SPIKRAKT hår!" Nähä, det visste jag inte?! Vid ett senare tillfälle sa jag att jag har platt huvud där bak, då tittade hon på mig och sa med stora, menande ögon; "Ja, där behöver vi VERKLIGEN försöka skapa lite volym!"

Så nu sitter jag här i en... kortare page än förra gången. Fast det känns faktiskt lite bättre denna gången. Jag fick i alla fall hela rasket liiiiite kortare. OCH, icke att förglömmas, de hade massagestolar som man satt i medan de masserade hårbotten! Bara det kan göra att jag klipper page nästa gång också!

7 kommentarer:

Anonym sa...

Kan du inte lägga upp en bild så vi ser hur fin du har blivit?

Anonym sa...

Jag vill också se en bild. Jag skickade ju en bild till dej när Emil klippt stå-lugg på mej...

Anonym sa...

En stå lugg som även håller i ösregn....

Anonym sa...

Vi vill se blid

Anonym sa...

Asåå och om du inte vågar dig dit igen kan du alltid gå till min frisör. Inga fancy massagestolar dårå... men en bra frisör...

K

L8 sa...

oh no, det blir inga bilder här inte. Bloggen skall inte ersätta att vi ses! :)

Anonym sa...

Baby, det är farligt att fastna i en frisyr. Då riskerar man att hamna i det läge som tanterna med 80-tals frippa är. Dom brukar vi ju skratta åt.