Äntligen sa de ja!

Vi var på bröllop i helgen. Erik och Maria skulle äntligen skrida till altaret för att bli vigda av Eriks bror. Det var ett av de absolut finaste bröllopen jag varit på, allt var faktiskt perfekt. Festlokalen var fantastiskt fin med en egen kryddträdgård och ett glashus som tillbyggnad. Maten var suverän, speciellt lammfilén som serverades med potatiskaka och syrlig ärtpuré. 

Sedan var där ju en massa gamla kompisar från Skara-tiden att prata med också, det var roligt. Jag har en tendens att alltid tro att ingen skall känna igen mig och är därför ytterst osäker om jag skall springa fram och krama eller bara vinka till lite. Jag blev glatt överraskad över hur många som faktiskt kom fram och pratade och som mindes mitt namn... 

Som ni ser av antalet bilder på Maria var jag helt hänförd över hur vacker hon var!