Tippen

Jag har äntligen förstått. Under flera års tid har jag undrat varför nästan alla som har hus eller är allmänt fixiga åker till tippen varje helg. Det kvittar ju när man frågar, det känns som att det är vad folk gör nu för tiden, de föder barn eller åker till tippen.

Så var vi igår på tippen. Johan flyttade in på Linnégatan igår och eftersom han inte tycktes ha slängt en kvadratcentimeter wellpapp det senaste året så behövde vi en återvinningsstation. Vi hittade till Vanadisberget och det var faktiskt lite spännande. Man kör in genom en sådan där rätt hemlig port i berget och där innanför finns en helt egen värld! En väldigt illaluktande värld skall tilläggas. Men ändå. Full fart! Bilarna stod parkerade på lång rad och man kunde slänga vad som helst! Vi slapp regnet eftersom man hade tak över huvudet hela tiden. Smart! Det var t.o.m. lite roligt att hiva Johans soffa över kanten ner i ett berg av sopor :)

Ja, flytten ja, jösses. Allt gick väldigt smidigt tack vare Johans kompis Mattias, kusinen Peter, systern Louise och mamma Tina. Men vilket släpandes det är på grejer. Nu har vi verkligen fyllt varje kvadratcentimeter i matsalen. Idag har vi plockat och plockat och faktiskt fått lite ordning på sovrummet. Vi skruvade ihpå vår sänggavel igår och det blev riktigt bra. Det är ett svårmöblerat rum vi har, men det blev fint tycker jag. Fast det är ju fortfarande lila...